Jönköping Öster 400 år

I april 1620 fick Jönköping förnyade stadsprivilegier av Gustav II Adolf. Privilegiebrevet utgöres av sju stora pergamentsark, vikta till fjorton blad, vilka äro sammanhäftade till ett lägg, genomdraget med den blågula silkessnodden, vid vilken en silverkupa med lock är fästad, som en gång innehållit det numer förkomna rikssigillet. På silverkupans ena sida är ingraverat riksvapnet med G A R S och året 1620 på ömse sidor vapnet, på den andra sidan Jönköpings stads vapen med omskriften: I v n o k o p i n n g h s + W a p e n n + A n n o 1620 + P G (bomärke) S. Originalet på pergament förvaras på Jönköpings stadsarkiv.

    

År 1620 låg gamla Jönköping i grus och aska. Den medeltida staden hade tidigare ödelagts inför hot om dansk belägring. Jönköpingsborna hade då, som många gånger förr, fått fly staden hals över huvud och lämna den åt lågornas rov. Men en ny stad skulle byggas. Nu skulle staden inte ligga på Väster utan på Öster, bakom det befästa slottet. Dessutom ville kungen döpa om Jönköping till Adolfsborg. Borgerskapet förfärade sig över förslaget och kungen föll till föga, men på en punkt var han obeveklig. Staden skulle byggas på Sanden och så blev det. För att underlätta stadens återuppbyggnad gav kungen Jönköping nya privilegier den 26 april 1620.

Jönköping skulle åter bli en strategiskt och ekonomiskt stark gränsstad. I femtiofem punkter redovisar han hur staden skulle ordna sin handel, näring och administration. Här finns bestämmelser om gatornas renhållning, stadens häkte, adeln i staden, fattiga barns uppfostran och mycket annat. Privilegierna skulle gälla vid sidan av Sveriges stadslag. Liknande punkter finns även i andra städers privilegiebrev. Några är dock unika för Jönköping, exempelvis den att kungen ville se en industrialisering av Dunkehalla ström.

Den som fick den stora äran att hämta hem och överlämna privilegierna till Jönköpingsborna var Peder Gudmundsson Strömberg. Han var Gustav Adolfs högst betrodde man, Axel Oxenstiernas vän, före detta borgmästare i Jönköping och en av de rikaste personerna som någonsin levat och dött i staden. För att hugfästa minnet av att det var han och ingen annan som hemförde privilegiebrevet vidhäftade han det med en förgylld silverkupa, hängande i ett tjockt gult och blått snöre. På kupans ena sida ser man riksvapnet och på den andra Jönköpings vapen med Peder Gudmundsson Strömbergs initialer, mellan vilka hans märke är inristat.

1650 bodde det cirka 2 000 invånare i Jönköping

Karta över Jönköping, 1696

                                                                  Göta Hovrätt

1634 beslöt regeringen att en hovrätt skulle förläggas i Jönköping. Sandstensbyggnaden började uppföras 1639, efter ritning av den tyske fästningsbyggmästaren Heinrich Gottwaldt. Huset var ursprungligen avsett att bli 3 våningar högt, men på grund av bristande medel byggdes endast två. Bygget gick långsamt framåt på grund av ideliga pengabekymmer. 1650 kunde hovrätten hålla sin första session i byggnaden, som dock inte kom helt under tak förrän 1652, och inte förrän 1665 var byggnaden med sin inredning färdig. I samband med detta insattes den med änglahuvud ornerade årtalsstenen. Trappans räcke av smidesjärn, skänkt av bruksägarna vid Tabergs bergslag, tillkom 1730.

Underskrifter och sigill från rågång mellan Jönköpings stad och Ryhov 1666.

                                                                 

                                                                     Rådhuset

Byggnaden ritades 1692 av Erik Dahlberg. Grundstenen lades 1696, och tre år senare var byggnaden inflyttningsklar. Helt färdigställd är den dock inte förrän i början av 1700-talet. 1785 härjades byggnaden av en eldsvåda, då flyglarna och taket brann ned. Efter eldsvådan iordningställdes enbart huvudbyggnaden.

                                                                  Kristine kyrka

Med Heinrich Gottwaldt som byggmästare läggs grundstenen 24 juli 1649. Gottwaldt beslutar att byta ut Ombergsstenen mot sandsten, något som ansågs ligga bakom att pelarna i kyrkan rasade 1666. Efter detta byts Gottwaldt ut och uppdraget att färdigställa kyrkobygget ges till Anders Fester från Stockholm. 1650 får borgerskapet av drottningen tillåtelse att kalla kyrkan Christinekyrkan. Den invigs 20 april 1673. Dock färdigställs inte tornet förrän 1686.

Städernas rang och ordning, enligt lista från Gränna cirka 1676–1680.
  1. Stockholm (Uppland)
  2. Uppsala (Uppland)
  3. Norrköping (Östergötland)
  4. Göteborg (Västergötland)
  5. Landskrona (Skåne)
  6. Malmö (Skåne)
  7. Kalmar (Småland)
  8. Åbo (Finland)
  9. Viborg (Ryssland)
  10. Nyköping (Södermanland)
  11. Västervik (Småland)
  12. Gävle (Gästrikland)
  13. Visby (Gotland)
  14. Falun (Dalarna)
  15. Halmstad (Halland)
  16. Kristianstad (Skåne)
  17. Helsingborg (Skåne)
  18. Karlshamn (Blekinge)
  19. Ronneby (Blekinge)
  20. Ystad (Skåne)
  21. Marstrand (Bohuslän)
  22. Varberg (Halland)
  23. Helsingfors (Nyland)
  24. Västerås (Västmanland)
  25. Arboga (Västmanland)
  26. Örebro (Närke)
  27. Jönköping (Småland)
  28. Linköping (Östergötland)
  29. Köping (Västmanland)
  30. Strängnäs (Södermanland)
  31. Skara (Västergötland)
  32. Växjö (Småland)
  33. Lund (Skåne)
  34. Söderköping (Östergötland)
  35. Hudiksvall (Hälsingland)
36. Mariestad (Västergötland)
37. Karlstad (Värmland)
38. Härnösand (Ångermanland)
39. Uleåborg (Österbotten)
40. Torshälla (Södermanland)
41. Eskilstuna (Södermanland)
42. Borås (Västergötland)
43. Vänersborg (Västergötland)
44. Enköping (Uppland)
45. Sala (Västmanland)
46. Sigtuna (Uppland)
47. Vadstena (Östergötland)
48. Skänninge (Östergötland)
49. Vasa (Finland)
50. Lidköping (Västergötland)
51. Öregrund (Uppland)
52. Södertälje (Södermanland)
53. Norrtälje (Uppland)
54. Hedemora (Dalarna)
55. Lindesberg (Västmanland)
56. Nora (Västmanland)
57. Kristianopel (Blekinge)
58. Eksjö (Småland)
59. Uddevalla (Bohuslän)
60. Askersund (Närke)
61. Bogesund (Västergötland)
62. Hjo (Västergötland)
63. Skövde (Västergötland)
64. Björneborg (Finland)
65. Raunio (Finland)
66. Torneå (Västerbotten)
67. Kristinehamn (Värmland)
68. Sundsvall (Medelpad)
69. Söderhamn (Hälsingland)
70. Borgå (Nyland)
71. Nya Karleby (Österbotten)
72. Gamla Karleby (Österbotten)
73. Umeå (Västerbotten)
74. Piteå (Västerbotten)
75. Luleå (Västerbotten)
76. Mariefred (Södermanland)
77. Nystad (Finland)
78. Ekenäs (Nyland)
79. Filipstad (Värmland)
80. Falköping (Västergötland)
81. Alingsås (Västergötland)
82. Vimmerby (Småland)
83. Kungälv (Bohuslän)
84. Sölvesborg (Blekinge)
85. Laholm (Halland)
86. Trosa (Södermanland)
87. Östhammar (Uppland)
88. Åmål (Dalsland)
89. Säter (Dalarna)
90. Kristinestad (Österbotten)
91. Brahe-Gränna (Småland)
92. Nådendal (Finland)
93. Trelleborg (Skåne)
94. Skanör (Skåne)
95. Jakobstad (Österbotten)
96. Veckelax (Karelen)
97. Villmanstrand (Karelen)
98. Falkenberg (Halland)
99. Kungsbacka (Halland)
100. Simrishamn (Skåne)
101. Tavastehus (Tavastland)
102. Nyslätt (Savolax)
103. Brahestad (Österbotten)
104. Strömstad (Bohuslän)

1750 bodde det cirka 2 526 invånare i Jönköping

                                                                 

                                                                                Sedlar från 1756, 1770 och 1785.

Fotografi från 1901 av akvarell från 1790: Utsikt över Jönköping, ytterst på vallen åt Lill- eller Munksjön.

Fotografi från 1901 av akvarell från 1790: Utsikt nära vindbron i Jönköping.

 

                                           

Affisch till tjugondagsmarknad 1797 i Jönköping av vaxbildsmakaren Angelo Campioni. Landshövding De la Grange förbjöd föreställningen då Campioni varken hade tillstånd eller pass. Campioni klagade hos Kungl. Maj:t, som vid landshövdingens förklaring lät bero, men förklarade Campioni berättigad att vid frimarknaden i riket få visa sina arbeten och sälja dem.

Jönköpings Allehanda
Stadens första tidning gavs ut i 33 nummer under 1778. Tidningen trycktes i Niklas Falcks tryckeri på Kyrkokvarteret 26 och distribuerades från Torgkvarteret 3, där redaktören Carl Jonas Cromén bodde.

1850 bodde det 6 008 invånare i Jönköping

Utsikt över Jönköping, 1838.

Jönköpings stads & läns sparbank, 1896.
Smedjegatan, 1898.
Göta Hovrätt, 1860-talet.
Östra Storgatan, 1871.
Förändringsritning till handlare Malmstens hus på Smedjegatan 27, 1863.

Kistebrev, tryckt av J. A. Björk 1852, året efter att han övertagit tryckeriet av J. P. Lundström.

1950 bodde det 44 685 invånare i Jönköping

                                                                                                                     1984.

Östra Storgatan och Smedjegatan, 1928.
Översvämning på Östra Torget, 1924.
Vy över Öster på 1960-talet.
Östra Storgatan på 1960-talet.
Hovrättstorget, 1958.
Hovrättstorget, 1975.
Smedjegatan på 1960-talet.
Smedjegatan i augusti 1976.
Grand Hotel, 1928.
Stora Hotellet och Hamnkanalen, 1964.
Sparbankshuset runt 1960.

2019 bodde det 66 817 invånare i Jönköping

Göta Hovrätt, 14 april 2020
Hovrättstorget, 14 april 2020
Smedjegatan, 14 april 2020
Smedjegatan, 3 juli 2007
Atollen, 14 april 2020
Atollen, 3 juli 2007
Östra centrum, 14 april 2020
Atollen, 16 mars 2007
Hoppets torg, 14 april 2020
Hoppets torg, 14 april 2020
Kvarteret Diplomaten, 3 juli 2007

Arkivhuset, 27 mars 2009
Vy över Öster, 14 april 2020