Juni 2016

I augusti 1846 författas förslag till ett reglemente för folkskolan i Barnarp. Med en mindre ändring godkänns detta månaden efter av Domkapitlet i Växjö. Det som återstår är att bygga skolhuset och anställa en lärare.

Barnarps landskommun, Folkskolestyrelsen, F2:1
Reglementet är underskrivet 20 augusti 1846, godkänt av Domkapitlet 16 september och består av 14 paragrafer. Redan första paragrafen skvallrar om att undervisningsverksamheten är i sin linda. Den fasta skolan som ska inrättas ska hållas i sockenstugan tills dess ett skolhus blivit byggt. I skolhuset ska även läraren få sin bostad med tillhörande jordlott, i den mån utrymmet tillåter. Folkskolestadgan kom 18 juni 1842 med en komplettering i augusti rörande anslag och understöd med anledning av den förra. I stort innebar stadgan att alla stadsförsamlingar och alla socknar skulle inneha minst en skola, helst en fast, med en vederbörligen godkänd lärare. Städerna och socknarna fick fem år på sig att uppfylla stadgans krav. Givetvis fanns både fasta och ambulerande skolor före 1842, framförallt i städerna, men samtidigt saknade hela 1211 socknar, det vill säga fler än hälften, helt skolundervisning.

En kort resumé av reglementet ger vid handen att Barnarp i stort följer stadgans paragrafer. Vid sju år fyllda blev barnen berättigade att börja skolan, och skulle ha börjat innan de fyllde nio. Läraren skulle hålla matriklar över distriktets barn där inskrivningsdatum, namn, ålder, hemvist, föräldrar, kunskaper vid intagning och avgång, avgångsdatum samt anmärkningar skulle skrivas in. Givetvis ålades läraren även att hålla flertalet andra matriklar och dagböcker. Angående läraren skulle denne bland annat vara nykter, helst helnykter, föra värdig, ärbar och skicklig vandel och ha sann gudsfruktan.

De kunskapsämnen som omnämns består av innanläsning och skrivning, katekesen, biblisk historia, fysisk och politisk geografi i översikt, fäderneslandets historia och huvuddragen av allmän historia, räknekonst med regula di tri, allmänna begreppen av geometri och linearteckning, naturlära och kyrkosång. Undantag från ett eller flera ämnen kunde göras beroende på olika omständigheter, dock gällde det inte alla ämnen. Att vi rör oss i andra tider märks inte bara på ämneskategorierna. I följande paragraf nämns nämligen att flickorna skulle få undervisning i husslöjden, såsom sy, spinna, sticka, virka med mera. Om detta önskemål gick igenom skulle flickorna istället bli undantagna i allmän historia, allmänna begreppen i geometri och linearteckning, räknekonsten utöver de fyra räknesätten och gymnastik. Det sistnämnda varifrån flickorna var befriade om inte förälder eller målsman begärde annat. Dokumentet är mycket mer omfattande och detaljerat än vad som beskrivs ovan, och dessutom följs det i Barnarp av flertalet bevarade reglementen fram genom 1800-talet och ungefär till det andra världskrigets slut.

Taggar:

Skrivet av: Jon Engström den 31 maj 2016