Juni 2020

I augusti 1848 inkommer 2000 riksdaler till Rogberga församling i form av den Eckerströmska donationen.

Den 10 juni 1844 författar rådman Fredrik Eckerström i Jönköping sitt testamente. Bland testamentstagarna finns både Rogberga och Barnarps församlingar, till vilka testamenteras den ansenliga summan av 2000 riksdaler i bancosedlar vardera. Förbehållet är att de två summorna ställs under förvaltning av respektive kyrkoråd eller fattigvårdsstyrelse. De ska mot säkra inteckningar och laglig räntesats låna ut pengar från grundsumman, för att sedan använda de årliga räntorna löpande. Målet för användandet av räntemedlen är fattiga, värnlösa barns undervisning i kristendom och i yrken, slöjder och hantverk som kan anses vara till gagn eller vara nyttiga för deras fallenhet. De två församlingarna tillåts även, förutsatt att det är för de medellösa barnens sanna väl, att använda kapital för att stifta något helt nytt uppfostrings- eller bildningsinstitut.

Rogberga landskommun, Kommunalnämnden, G6:1
Knappa tre år därefter, 16 mars 1847, dör rådman Eckerström. Vid den tidpunkten ägde han Knäryd i Barnarps socken, och disponerade dessutom Rogberga Södergård i socknen med samma namn. Visserligen hade han före sin död bifallit faste på Södergården och 1/8 mantal Knivshult till fru rådmanskan Eve Malmberg, men hade viss dispositionsrätt fram till sin död. Dödsboets utredningsman, hovrättssekreteraren Anders Cervin, inlämnar en skriftlig framställan tillsammans med testamentet till rådhusrätten i Jönköping, som behandlas 29 maj samma år. Därefter börjar de rättsliga kvarnhjulen sakta att mala, och som nämns i inledningen kommer penningsumman Rogberga tillhanda i augusti året efter. Redan 4 september sätts kapitalet i rullning genom ett utlån av hela summan till 5 procents ränta. Låntagare mellan nämnda datum till och med 1 maj 1849 är Jöns Svensson i Häljaryd. Efter att nämnda låneperiod avslutats, har närmare 65 riksdaler influtit i ränta. Första utgiften bestod av inköpet av räkenskapsboken, till en kostnad av 2 riksdaler och 32 skilling banco.

En undersökning av räntemedlens användning under 1880-talet ger vid handen att de bland annat gått till skor, uppfostringsbidrag, mjöl och mjölk till Rogberga och Hults skolor samt vårdkostnader. Samma poster återfinns under 1890-talet, skodon, kläder, tyg, fosterbidrag och fosterlegor. Längre fram i tiden, exempelvis under 1930- och 1940-talen, är det biblar till konfirmanderna som är den stora utgiftsposten. Men även skolmateriel, vårdkostnader samt bidrag till enskilda skolklasser syns bland utgiftsposterna.

Tags:

Written by: Jon Engström Thursday, September 10, 2020