Juni 2021

Med en dryg månad kvar till sin 90-årsdag dör ordföranden i Bottnaryds kommunalnämnd och kommunalstämma, en trotjänare som suttit på sin post i närmare ett halvsekel.

Bottnaryds landskommun, Kommunalnämnden, K1:1
Mannen ifråga hette Johan Johansson. Han föddes 22 februari 1841 på Rud Matsagård i Bottnaryds socken och nöddöptes samma dag, vilket uppenbarligen inte var nödvändigt med tanke på hans långa liv. Rud Matsagård bestod av två delar, varje del förmedlad till ¼ mantal. En av dessa delar ägdes och brukades av Johans far, Johannes Danielsson. I familjen fanns även modern Inga Larsdotter, liksom flertalet syskon och en varierande mängd drängar och pigor. Antalet syskon kom även det att variera starkt. Visserligen föddes fler barn efter Johan, men samtidigt dog både en äldre syster och några yngre syskon under åren. På gårdens undantag fanns inledningsvis farmor och farfar. Strax före eller i samband med sitt giftermål 1873, med Mathilda Johansdotter från Angerdshestra, tog Johan över både bruket och ägandendet efter fadern. Den fem år äldre brodern Gustaf blev därmed förbigången och fick nöja sig med att bli dräng hos sin lillebror. Även den två år yngre brodern Per blev dräng hos Johan, medan de gamla föräldrarna och lillasyster Justina satt på undantaget. Bröderna blev kvar som drängar så länge de levde, till 1878 respektive 1907. Lillasyster gifte sig och flyttade till Jönköping 1880. Vad gäller de gamla föräldrarna på undantaget så skulle Johans far komma att leva till 1897 och modern till 1902.

Johan och Mathilda bildade egen familj och fick fyra söner och en dotter, en av sönerna dog dock redan 1876, endast 9 månader gammal. Vid årets sista kommunalstämma 1873 väljs Johan till en av kommande års revisorer för kommunalnämndens och fattigvårdens räkenskaper. Möjligen har han ytterligare några förtroendeuppdrag de påföljande åren. Den stora förändringen skedde dock när han i början av 1880-talet utsågs till nämndeman, och när han vid kommunalstämmans sammanträde 18 december 1882 väljs till ny kommunalordförande med start efter nyåret. En post han skulle behålla fram till sin död. Johan utsågs under årens lopp även till andra förtroendeuppdrag i landskommunen, bland annat som ledamot i pensionsnämnden. Det gick även mestadels bra för resterande del av familjen, med undantag av hustrun som avled redan 1910 i nervfeber. Dottern Hilma Karolina gifte sig 1897 och flyttade till Häveryd, sonen Simon Georg gifte sig 1911 och flyttade till Kohult där han ägde och brukade ½ mantal, och Oskar Gideon gifte sig 1913 och flyttade till Rud Hyttegård där han ägde och brukade ¼ mantal. Vad gällde den egna gården så delade Johan från mitten av 1910-talet bruket med sonen Johan Edvin, möjligen i samband med den senares giftermål 1912. Framledes tog sonen över hela bruket, men äganderätten till 1/8 mantal, det vill säga halva gården, behöll Johan livet ut.

Sista gången Johan Johansson undertecknar kommunalstämmas protokoll var 3 juli 1930. På mötet behandlades endast två punkter: den ena behandlade dispositionen av statsbidrag för skatteutjämning, och den andra ett tillstånd att uppbära gåvor på grund av en förlorad häst. Resterande del av året skrev istället vice ordföranden under protokollen, möjligen hade den gamle ordföranden börjat att bli krasslig. Vid sammanträdet 19 december 1930 valdes Johan till kommunalkassör inför 1931, och omnämndes då fortfarande som kommunalordförande. Men 22 januari 1931 avled Johan i sviterna av influensa och lårbensbrott. En epok i landskommunens historia gick därmed i graven. Johan Johanssons gärning och inflytande på bygdens utveckling går dock att hitta bland alla bevarade protokoll och handlingar från Bottnaryds landskommun.

Till det kuriösa hör att sonen Johan Edvin var den som tog över posten som ledamot i pensionsnämnden vid fyllnadsvalen efter fadern. Den som tog över rollen som kommunalordförande, och ytterligare några åtaganden, var Albert Karlsson i Rödjorna. En mer negativ kuriositet var att sonen Oskar Gideon dog av hjärtslag bara en dryg vecka efter sin far.