Månsarps landskommun får 1952 i gåva en samling handlingar. Bland dessa finns en karta över Månsarp, upprättad 1813, med tillhörande lantmäterihandlingar inför det stundande storskiftet.
Månsarps landskommun, Kommunalnämnden, J1:3Byborna i Månsarp tog beslut 18 januari 1952 att överlämna nämnda handlingar i gåva till kommunen, tillsammans med ytterligare två kartor, protokoll och laga skifteshandlingar rörande Månsarps by. Handlingarna överlämnades å bybornas vägnar av före detta hemmansägare Lindqvist (troligen densamme som William Lindkvist i Månsarp). De äldsta handlingarna handlar alltså om ett storskifte av Månsarps by.
Uppmätningen av bergsfrälsehemmanet inleddes 11 maj 1813 av lantmätaren Jonathan Montelin och dennes auskultant J. M. Widerberg. Till biträden fanns bergsnämndemannen Johannes Johannesson i Tahe och gruvfogden Lars Berg med. Representant för ägaren, baronen och ryttmästaren Carl Lilliecreutz, var bruksbokhållare A. Frick. Närvarade gjorde även åborna Johannes Jaensson, Måns Jonasson, Lars Jonsson, Rejnhold Jönsson, Jöns Mattsson, Rejnhold Ericksson, Erick Andersson samt änkan Stina Jaensdotter såsom innehavare av 1/8 mantal vardera. Dessutom anmälde sig Jon Andersson från Kåperyd, och uppvisade en karta från 1806 där Tabergsån angavs som rågång mellan Kåperyd och Månsarp. Ån, förutom på en plats, skulle även vara skillnad emot Renstorp. Därifrån hade dock ingen representant kommit. Från Hustomten fanns dock S. Måhlström och Magnus Nilsson på plasts. Dessa två var överens med åborna i Månsarp om att hävdegärdesgården var den rätta skillnaden dem emellan. Från Porteshult hade förrättningshavanden blivit tillsänd en karta från 1807 att ta hänsyn till. Vad gällde Taberg så låg det under samma äga som Månsarp och hade blivit anslaget till boställe för bruksinspektören. Inte heller torpen Ryet och Huluhammar samt en del av Stallen inbegreps i delningen, utan disponerades särskilt av jordägaren. Följande dag företogs själva mätningen.
Den 13 september var det dags för verkställande av delningen. Förutom lantmätaren fanns samtliga åbor, bergsnämndemannen Johannes Johannesson och bergsmannen Måns Swensson i Tahe på plats, liksom Jonas Jaensson i Hacklarsbo. Det var dessas uppgift att jämföra och rättvist dela upp ägorna. Först jämfördes åkrarna. De bästa gav sjätte kornet, medan de sämre kunde ge så lite som 2 ½ korn. Ängarna taxerades allt från 6 lass eller stackar per tunnland ända ner till ½ lass per tunnland. Betes- och skogsmarken taxerades inte då den ändå måste delas i flera skifteslag. Husen i själva byn låg både korsvis och nära varandra, varför nästa steg blev att mäta ut nya hustomter. Några åbor var intresserade av att flytta ut på den så kallade Smedjebacken, där också tre tomter placerades. Övriga fem fick plats vid de gamla husen, men med plats till både man- och ladugårdsbyggnad, gator, utkors och vattenvägar. Innan lantmätaren kunde göra projekt till delningen återstod även att överlägga vilka vägar som borde avräknas från helheten.
De närmaste dagarna genomfördes den överenskomna uträkningen. Den 23 september utvisades delningslinjerna, vilka dagen efter rörlades. Delägarna sammanträdde 25 september, då hopparningen, inägoskiftena och andra delar diskuterades och överenskoms. Allt detta samlades i en föreningsskrift på åtta punkter. Slutligen skedde lottning av delarna.
A – bergsmannen Johannes Johansson B – bergsmannen Erich Andersson C – bergsmannen Jöns Mattsson D – bergsmannen Lars Jonsson E – drängen Rejnholt Jönsson F – drängen Rejnholt Erichsson G – änkan Stina Jansdotter H – bergsmannen Måns Jonasson
Fler detaljer finns naturligtvis att inhämta i handlingarna som hör till skiftet, bland annat vem som fick Nyland, Smedjebacken, Gubbintaget, Grälåker eller Farmors dals åkrar.
