Maj 2018

Gränna hade under 1800-talets slut flera planer på att få en järnväg, 1894 ville Grännas borgmästare, Victor Egnell att en järnväg mellan Gränna-Tranås skulle byggas, men snart skulle större planer hamna på hans bord. Med hjälp av Direktören David Larsson Herne skulle Gränna anslutas till Jönköping.

Gränna arbetar under 1800-talets slut och 1900-talets början febrilt för att få en järnväg. Redan 1894 vill borgmästare Victor Egnell att sträckan Gränna-Ballstorp-Tranås ska byggas till ett kilometerpris av 20 000 kronor. Koncessionen föll dock då finansiering för projektet aldrig hittades. 1899 var det dags igen, denna gång var planerna för en järnväg mellan Ödeshög och Jönköping med station i Röttle.
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen ansåg dock inte att en järnväg mellan Gränna och Jönköping skulle kunna byggas inom rimlig tid eller för rimlig kostnad. Inte förrän 1906 godkändes koncessionen men drygt tre månader senare kunde även den glömmas, nu var det järnvägen mellan Jönköping-Mjölby som gällde för Grännaborna.

Grännas borgmästare Victor Egnell har under denna tid en lång korrespondens med en direktör från Göteborg, David Larsson Herne. Herne var en av företrädarna för Borås-Jönköping-Mjölbybanan och la mycket kraft vid vikten av en järnväg som sammanlänkade Göteborg med Östergötland, så pass mycket att den kom att kallas ”Hernes Järnvägsprojekt”. Under den korrespondens med Egnell som här kommer visas kan man tydligt se varför svärdottern Gerda uttryckte sig såhär som sin svärfar i en intervju 1990.
”- Han hade en förmåga att stöta sig med folk och därför kom han ingenstans med sina projekt,”

Den 9:e augusti 1906 skriver Herne till Egnell.

Gränna Stad, Stadsfullmäktige, F2:1

 

Här kommer en av de motsättningarna i Järnvägsförslaget. 1892 hade nämligen ångbåtsaktiebolaget Hjo-Hästholmen bildats med tanke att förbinda de redan existerande järnvägsanslutningarna i Hjo och i Hästholmen. Förutom att motsätta sig själva färjeförbindelsen så hugger Herne även mot distriktschefens utlåtande, att området där järnvägen skulle gå var ”föga bebyggd”, som kan läsas i brevet så lindade inte Herne in sina ord, han kunde knappt tänka sig en större stupiditet.

Den 17:e januari 1907.

Gränna Stad, Stadsfullmäktige, F2:1

Argumentet som ges av distriktschefen anser Herne inte håller, som framkommer i fortsättningen av brevet. 

Gränna Stad, Stadsfullmäktige, F2:1

Det sista brevet jag tänker visa är inte fastsällt att vara från Herne, då det varken är daterat eller signerat, men med ordvalen, samt kontexten den hittades i, så kan man knappast tänka sig att det vore någon annan som skrivit än Herne själv.

Gränna Stad, Stadsfullmäktige, F2:1

Vem han talar om framgår ej, men att han som hans svärdotter sa, hade lätt att stöta sig med folk framgår däremot.  
Järnvägen blev aldrig byggd och Gränna står än idag utan järnväg även om de många gånger påvisades att utan järnväg skulle Gränna sakta tyna bort.

Taggar:

Skrivet av: Rasmus von Arx den 30 april 2018