1890 är det bråda tider i Järsnäs, då ett nytt skolhus ska uppföras i Sund.
Järsnäs landskommun, Folkskolestyrelsen, F2:1Historien börjar egentligen redan 1887 då ägaren till Sund, C. A. Carlsson, skissar på ett köpekontrakt. Det dröjer dock till 3 maj 1890 innan ett mer eller mindre identiskt kontrakt undertecknas av Carlsson, sockenombudet C. F. Svensson i Renstorp och två vittnen. I köpekontraktet framgår att jordplanen, med en storlek av 2160 kvadratfot, är belägen väster om vägen från Sund i hörnet av gärdet mot mossen åt glasbruket till. Köpesumman består av 50 kronor, samt en årlig avgäld för den del som det hela belöper hemmanet. Järnäs socken åläggs även att bekosta mätning av arealen, stängsel runt planen, lagfarten samt att lämna köpebrev och åtkomsthandlingar. Nämnda köpebrev undertecknas, denna gång även av Carlssons hustru Matilda Carlotta Eriksdotter, och bevittnas 2 juli samma år.
På extra kyrkostämma 10 augusti väljs ovannämnde Carl Fredrik Svensson i Renstorp att vara socknens ombud vid uppmätningen av jordplanen. Den 29 augusti genomförs förrättningen av lantmätare C. O. von Gedda, och då närvarar både Svensson och kyrkoherde J. Magni samt ägaren Carl August Carlsson. Området stakas ut och råstenar placeras ut i hörnen. För övrigt anges att området ska benämnas just Hörnet. Förrättningsprotokollet tydliggör planens läge, som anges vara belägen invid och norr om häradsvägen från Sund mot Knohult i östra kanten av gärdet vid mossen åt glasbruket. Formen är fyrkantig med sidor på 13,8 meter. Ytan blir då 1,90 ar eller 1,2 kappland eller 2160 kvadratfot. Eftersom förrättningen även avser att reda ut vilken den årliga gälden ska bli, genomförs en mätning av hela Sunds egendom, eftersom det saknas karta över den, samt genomgång av debetsedlar med mera. Det visar sig då att planen utgör 1/20789 av Sunds egendom. Den årliga avgälden landar på 1 öre, vilken förvandlad i spannmål utgör 0,0013 hektoliter säd, som med hälften råg och hälften korn årligen efter markegångspris den 15 januari ska erläggas till stamhemmanet.
Det visar sig dock ganska snart att det inköpta området inte riktigt räcker till. Ett arrendekontrakt på ett stycke mark norr om skolhusplanen skrivs under 26 september 1893, med anledning av att där kunna placera vedbod och avträden. I detta ingår även fri gångväg. Kostnaden uppgår till 1 krona årligen jämte det som produceras vid avträdet, och löper år från år förutsatt att betalning inkommer. För övrigt dröjer det ända till 1894, närmare bestämt 30 oktober, innan lagfartsbevis på det första markinköpet utfärdas av Tveta, Vista och Mo tingslags häradsrätt. Då är det nämndemannen C. A. Klint i Svenstorp som lämnar in det fyra år gamla köpebrevet. Även Konungens Befallningshavande i Jönköpings läns utslag och godkännande från 18 juli 1894 företes. Häradsrätten godkänner försäljningen, och utfärdar följaktligen ett lagfartsbevis. För de som inte har full koll på kappland och kvadratfot kan nämnas att Hörnet i lagfartsbeviset anges vara 190 kvadratmeter stort.
Det om den avstyckade marken. Men hur såg det skolhus som byggdes 1890 ut? Några detaljer framkommer i den försäkring som tecknas med Jönköpings läns brandstodsbolag i april 1900. Själva skolhuset är ett rödfärgat envåningshus i trä, på stenfot, täckt med bräder, stickor och tegel. Det är 11,3 meter långt, 6,8 meter brett och 3,6 meter högt, och består av 3 rum med förstugor och vind. Den andra byggnaden utgörs av en vedbod med två rum. 3,6 meter lång, 2,4 meter bred och 2,4 meter hög med sticktak. Om avträdet nämns inget, om det inte är så att det låg i ett av de två rummen i vedboden?
Tomtens areal verkar ha utökats när kontrakt tecknas 1923 och lagfart utfärdas 1933. Men 1950 är områdets historia som skolhustomt i vilket fall som helst all. I mars det året beslutar kommunalfullmäktige att Sund 1:13, som fastighetsbeteckningen då blivit, ska försäljas till trafikbilägare Ström och dennes hustru för 7000 kronor.
