Medieriktlinjer för folkbiblioteken i Jönköping

Här hittar du bibliotekens medieriktlinjer.

Medieriktlinjernas syfte

Att tillhandahålla gratis medier av olika slag till kommuninvånarna är fortfarande folk­bibliotekens huvuduppgift. Även om bibliotekens uppgifter vidgas och kommer att vidgas än mer kommer medierna att vara ett kärnuppdrag under överskådlig tid.

Medier, medieformat och tillgången på information har ökat explosionsartat under senare år. Idag förväntas folkbiblioteken ha mycket mer än tryckta böcker, tidningar och tidskrifter trots att mediebudgetarna oftast inte växt.

Mediebudgeten är ca 12 - 13% av bibliotekens totala budget och nästan den enda budget­posten som inte är uppbunden till specifika objekt. Därför är det viktigt att dessa pengar används optimalt och att det finns övergripande riktlinjer kring detta.

Ett sammanhållet bibliotekssystem - men ändå olika!

Folkbiblioteken i Jönköpings kommun utgör ett sammanhållet bibliotekssystem. Stor öppenhet och samverkan skall därför råda mellan de olika biblioteksenheterna.

Det är viktigt att varje biblioteksenhet profilerar sitt medieutbud efter sina lokala förutsättningar och behov.

Vi ska samarbeta med den regionala biblioteksverksamheten och övriga kommun­bibliotek i länet i mediefrågor. Dialog och samverkan sker också med skolbiblioteks­centralen och högskolebiblioteket. Mediebudgeten ska kunna omfördelas mellan medieslag och mellan biblioteksenheter över tid. Mediebudgeten får inte vara oföränderlig utan ska vara en "levande" budget där vi efter givna ramar ger kommuninvånarna ett relevant och bra medieutbud.

Prioriterade grupper

Folkbiblioteken har alla, hela befolkningen, som målgrupp. Men i såväl nationella som kommunala dokument, Bibliotekslagen och Kultur och Biblioteksplanen, har det definierats prioriterade grupper när det gäller den kommunala biblioteksverksamheten, inbegripet medieförsörjningen. Dessa grupper är; barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter.

Medieutbud med såväl bredd som djup

Inköpspolicyn skall präglas av både bredd och djup; kunskap förenas med förströelse. Biblioteken skall tillhandahålla såväl det som anses smalt som det mer populära och vi ska särskilt beakta prioriterade grupper. Mångfald och allsidighet är honnörsord för medieutbudet. På detta sätt blir biblioteken en angelägenhet för alla - folkbildning i ordets bredaste bemärkelse.

Biblioteken ska inte ta ställning i moraliska, politiska och religiösa frågor. Vi är inte en domare i samtiden, utan en del i den process som formar vårt samhälle och dess ideer. Detta ger vid handen att även kontroversiella åsikter och inriktningar får vara representerade. Grundprincipen "hellre fria än fälla" gäller i tveksamma fall. Censur tar biblioteken avstånd ifrån.

En generös inköpspolicy

Vi tillmötesgår gärna inköpsförslag och vi har stor beredskap för att skaffa böcker och andra medier som uppmärksammas i media eller på andra sätt blir efterfrågade av många. Titlar som förväntas bli mycket efterfrågade köps direkt i flera exemplar.

Genom att använda korttidslån för vissa särskilt attraktiva medier låter vi fler få tillgång till vårt utbud. När en längre reservationskö uppstått kortas alltid lånetiden.

Ekonomin styr hur mycket och vilka medier vi kan köpa och alltfler format och titlar gör att denna avvägning hela tiden måste finnas med.

E-medier

Sedan länge lånar/ hyr biblioteken ut annat än traditionella "pappersmedier", det gäller ljudböcker, tv-spel, film osv. Under senare år efterfrågar och använder låntagare

e-resurser av olika slag i allt större utsträckning, det gäller inte minst e-böcker som under senare år är det som procentuellt varit den snabbast växande utlåningsformatet.

Problem uppstår när kostnaderna för dessa lån ökat explosionsartat. Området är under stark utveckling och formerna för finansieringen likaså. Det som är en artskillnad jämfört med andra medier är att dessa medier kan låntagarna låna utan att besöka något fysiskt bibliotek.

Biblioteken åtar sig att göra en avvägning i budgeten när det gäller e-medier och traditionella fysiska medier och vi ska kontinuerligt följa utvecklingen på området.

Skyltning för attraktivitet och aktualitet

Alla enheter har ansvar för att aktivt arbeta med exponering av medier. Överfulla hyllor hör inte hemma på våra bibliotek, ett kontinuerligt arbete med gallring och magasinering krävs därför. Nyinköpta medier lyfts särskilt fram liksom medier med anknytning till aktuella händelser, företeelser och personer. På detta sätt markerar biblioteken sin närvaro i det som rör sig i samhället och i samtalet människor emellan.

Barn- och ungdomsmedier

Biblioteken har ett särskilt ansvar för att främja intresset för läsning och kultur hos barn och ungdomar. Ett brett och aktuellt utbud av böcker och andra medier för barn och ungdomar skall därför finnas på alla enheter i kommunens bibliotekssystem. Detta är viktigt av flera skäl. Ett är den dokumenterade nedgången i läsförståelse bland landets barn och ungdomar en annan att en väldigt stor del av folkbibliotekens utlån är barn och ungdomsmedier, på vissa enheter den helt dominerande delen och sammantaget i systemet är drygt 50% av utlånen barn och ungdomsmedier. Folkbiblioteken ska vara en resurs där barn och ungdomar ska hitta ett spännande utbud av böcker och medier som passar dem.

Skön och facklitteratur

Biblioteken skall erbjuda ett rikt bestånd av såväl äldre som modern skönlitteratur. Den svenska litteraturens olika tidsepoker och riktningar skall vara väl representerade. Ett särskilt ansvar har biblioteken för litterära klassiker och därmed för vårt gemensamma kulturarv.

Facklitteratur skall finnas inom alla ämnesområden och bestå av såväl grundläggande som mer avancerade verk. Den facklitteratur som köps skall i första hand ha allmänt intresse.

Läromedel och kurslitteratur på grundnivå köps i begränsad omfattning, inom respektive ämnesområde bör något verk finnas. Läromedel och kurslitteratur speciellt riktade till personer med annat modersmål än svenska är särskilt prioriterade.

Tidningar och tidskrifter

Inköpspolicyns grundregel om både bredd och djup skall också prägla utbudet av tidningar och tidskrifter. Det innebär att biblioteken tillhandahåller såväl specialinriktade facktidskrifter som allmänt spridda dagstidningar. Tidnings- och tidskriftsutbudet på biblioteken omprövas inför varje år. Digitaliseringen medför att tidningar och tidskrifter finns helt eller delvis på nätet. Fler tjänster för detta dyker upp och här ska biblioteken kunna växla över till digitala resurser om det är motiverat och möjligt.

Medier för låntagare med Iäsnedsättning

Biblioteken har också ett särskilt ansvar för talböcker och andra medier som är anpassade till personer med läsnedsättning. Nedladdning av DAISY-talböcker sker på flera biblioteksenheter. Biblioteken informerar berörda låntagare om tjänsten Egen nedladdning. Området präglas av en stor förändringstakt där alltmer läggs över som e-resurser. Folkbiblioteken ska här bevaka och följa med i utvecklingen.

Medier på främmande språk

För medier på andra språk än svenska har biblioteken även ett särskilt ansvar. På Stads­biblioteket skall ett brett utbud av medier på skilda språk finnas, men ansvaret delas här med de kommundelsbibliotek som finns i områden där många människor med rötter i andra länder bor. Biblioteken skall aktivt följa förändringar i efterfrågan. Medier på engelska bör finnas på alla enheter.

Spelfilm, ljudböcker, musik och andra medier

Biblioteken har spelfilm, ljudböcker och musik till utlån. Även data- och tv-spel, språk­kurser och faktafilm, tillhandahålls genom biblioteken. Biblioteken ska följa och anpassa sina inköp efter vad som händer på formatsidan för även här sker en snabb digitalisering av resurserna.

Gåvor/ Donationer

För gåvor till biblioteken gäller att inga garantier kan ges till givare för att gåvan skall införlivas med beståndet. Beslut tas från fall till fall. Stadsbiblioteket tar inte emot gåvor. Även donationer är vi restriktiva att ta emot och gör vi det är det på bibliotekens premisser.

Värnande om åsikts- och yttrandefriheten

Åsiktsfrihet och yttrandefrihet tillhör den rättighetskategori som benämns medborgerliga och politiska rättigheter.

I FN:s konventioner om mänskliga rättigheter artikel 19 är följande fastslaget:

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Biblioteken kan dock om synnerliga skäl finns ta avstånd från medier som anses bryta mot svensk lag. Exempel på detta kan vara medier vars budskap innebär hets mot folkgrupp, förtal och uppvigling.

Gallring, magasinering, medieplanering

Biblioteken skall eftersträva ett aktivt mediebestånd som är i balans med efterfrågan, bevarandekrav och lokalutrymme. Trasiga och smutsiga medier gallras, likaså äldre inaktuella upplagor. Medier med lokal anknytning gallras dock sparsamt. Endast stadsbiblioteket ska ha ett större magasin med äldre litteratur.

Alla bibliotek ska kontinuerligt undersöka hur medierna nyttjas på biblioteken och efter det göra en medieplan för enheten.

Stads biblioteket - ett nav i medieförsörjningen

Genom sin storlek är Stadsbiblioteket ett naturligt nav i bibliotekssystemets medie­försöijning. I detta hänseende fungerar alltså Stadsbiblioteket som ett huvudbibliotek. Rent praktiskt innebär det att Stadsbiblioteket har ett vidgat ansvar för till exempel inköp av mindre efterfrågade medier liksom att man har ett större ansvar att bevara relevant litteratur i magasin.

Hembygdssamling

Medier med anknytning till Jönköpings kommun har biblioteken också ett särskilt ansvar för. Vi eftersträvar här en så fullständig lokalsamling som möjligt. Stadsbiblioteket tillhandahåller därutöver medier med geografisk koppling till Jönköpings län i övrigt. Även för medier med småländsk anknytning, eller med annat särskilt intresse för vår bygd, har Stadsbiblioteket ett ansvar.

Ett politiskt styrdokument

Medieriktlinjerna är Jönköpings kommuns politiska styrdokument för folkbibliotekens medieförsörjning.

Under varje mandatperiod bör kulturnämnden se över riktlinjerna.