November 2021

Kungl. Maj:ts nådiga förordning avgiven i Stockholms slott 17 april 1828 innebar en omfattande inventering av Hakarps kyrka.

Hakarps landskommun, Kommunalnämnden, F15:1
En av de förordningar som Karl XIV Johan avgav ovanstående datum rörde forntida minnesmärkens fredande och bevarande. Förordningens tredje paragraf omfattade minnesmärken i kyrkor och på kyrkogårdar. Varje stifts konsistorium skulle se till att en nogrann inventering skedde i stiftets samtliga kyrkor före 1830 års slut. Inventariet skulle omfatta bland annat byggnadstid, inredning, huggna bilder, målningar, inskrifter, skrudar, klenoder, kärl, redskap och klockor, skrifter och böcker, gravar och gravkor, epitafer, vapen, runstenar och likstenar. Själva inventeringen skulle ske under översyn av ett ombud utsett av konsistoriet i närvaro av kyrkoherden och kyrkvärdarna, vilka var ansvariga för kyrkans tillhörigheter och minnesmärken. Ny inventering skulle sedan ske vid varje ombyte av kyrkoherde för att kunna jämföras med tidigare förteckningar.

Inventeringen av Hakarps kyrka gick av stapeln 29 augusti 1829. Församlingens kyrkoherde Johan Filén var utsedd som ombud för konsistoriet. Närvarade gjorde även hemmansägare Hagström samt kyrkvärdarna Lars Petter Åkerlind och Gustaf Pettersson. Hakarps korskyrka, som den kallas, anges vara byggd 1694 och innehålla ett välbyggt och prydligt orgelverk, en gammalmodig predikstol samt ett altare omgivet av svart kläde prytt med en silverbroderad sol på framsidan. Vidare en altartavla med bildhuggeri i fyra etager. Den översta föreställande Kristi uppståndelse och den där efter i tre delar föreställande korsfästelsen, nedtagandet från korset och begravningen. Den tredje etagen anges vara indelad i sju delar visandes bland annat syndafallet, frestelsen och nattvarden. Slutligen den fjärde med de fyra evangelisterna. Kyrkans inredning bestod även av en tolvarmad och en åttaarmad mässingsljuskrona samt på altaret två ljusstakar av försilvrad bleck och en trepipig av malm. På östra väggen anges hänga ett träkrucifix och ett väggur. På väggarna antecknas även tre vapensköldar hänga. Den första över generalinspektoren över Sveriges småtullar med mera ”Nils Arfved Hägerflycht” (Nils Arvidsson Weinheim, adlad Hägerflycht, 1635-1702), den andra över landshövdingen ”Arved Hägerflycht” (Arvid Hägerflycht, 1665-1751) och den tredje över överdirektören vid Husqvarna gevärsfaktori ”Joachim M. H. Ehrenpreus” (Joakim Ehrenpreus, 1667-1741). Dessutom ska två epitafietavlor i sten finnas. En över nämnde Nils Hägerflyckt, och den andra över bergshauptmannen ”Haquinus Andreae Wettersten” i Brunnstorp (1652-1709). I norra koret finns en huggen bildtavla, vilken antas varit altartavla i gamla kyrkan, samt en målad tavla med motiv förestållande Jesus uppenbarelse för lärjungarna antingen vid Genesaret eller i Emaus. Under altaret finns en murad välvd gravkammare med flertalet lik från den Hägerflychtska familjen. Några minnesmärken och äldre gravar i övrig anges ej finnas, med undantag av en gammal gravsten mitt för södra kyrkdörren. Bokstäverna på den är dock så slitna att de inte kan läsas. I klockstapeln hänger tre klockor. De två mindre antas vara mycket gamla och saknar helt inskriptioner. Den större är gjuten 1746 av klockgjutaren Gerhard Meyer i Stockholm.

Kyrkan förfogade även över en hel del lösören av olika värde. Bland de mer framträdande kan nämnas en brudkrona med ask, ett silversigill med orden ”Siglum in Hakatorp”, en förgylld silverkalk, en oblatask i silver och en i trä samt en förgylld silverskål till dop. Men även sockenbudstyg, kalkdukar, mässhakar, mässkjortor, altarkläden, 80 stycken små ljuspipor, ljussaxar, håvar, dynor, nummertavlor, kistor, skrin, gravredskap och likbårar räknas upp. Mässkläderna, silvret och en del annat anges förvaras i ett väggfast skåp i sakristian. Vad gäller äldre handlingar fanns inte mycket kvar förutom bänkdelningen och en del räkenskaper. Däremot listas flertalet böcker av olika format, företrädesvis biblar, psalmböcker och kungliga förordningar. Där fanns även sockenstämmoprotokoll, husförhörslängder och böcker över födda, vigda och döda. I övrigt kan nämnas Peringskölds genealogiska tabeller, Tabellverkets uppgifter, Winblads beskrivning över allmogens byggnader, böcker om sockenapotek, handbok i medicin och Lindblads bok om tegelbruksinrättningar. Slutligen anges kyrkans tillgångar i pengar, strax över 383 riksdaler banco. Efter ovan nämnda mäns underskrifter anges slutligen ett tillskott från november 1830, en handbok för skogshushållning.

Tags:

Written by: Jon Engström Sunday, October 31, 2021