Jönköpings kommun 1971

                                               Jönköpings stadsfullmäktige

Huskvarna fick köpingsrättigheter 1907 och bröts därmed ut från Hakarp, och redan 1911 blev den nya köpingen stad. Samma år slogs Ljungarums landskommun samman med Jönköpings stad. Jönköpings område blev ännu något större 1950 när Järstorps landskommun uppgick i staden. Ytterligare en köping bildades 1943 då större delen av Sandseryds landskommun och en mindre del från Barnarps landskommun blev Norrahammars köping.

Från och med kommunallagens införande förändrades den flertalet gånger, och nya relaterade bestämmelser rörande nämnder, styrelser och liknande infördes där de kommunala sammhällsfunktionerna utökades. Samtidigt skedde omställningar inom näringslivet och folkomflyttningar. Till slut blev det ohållbart med alla små landskommuner. Nästa stora organisatoriska förändring skedde 1952 då flera mindre landskommuner slogs ihop till storkommuner. De större fick dock leva kvar i egen regi ännu en tid. Norra Unnaryd ingick under denna period i Södra Mo storkommun.

 Visingsö, Hamnen, augusti 1976

 Gränna, Hamnen, augusti 1976

Utvecklingen mot större kommunala enheter fortsatte även efter 1950-talet. 1962 fick den så kallade indelningslagen (1919) en tilläggsparagraf där det framgick att alla län skulle ha en plan för den lämpligaste kommunindelningen baserat på befolkningsförhållanden, ekonomisk utveckling och förvaltningsuppgifter. Två år senare, 1964, tillkom en kommunblocksindelning. Jönköpings kommunblock fick då den utformning som kommunen har än idag. Planen för kommunblocken var att en storkommunsreform skulle införas där kommunerna inom blocken gemensamt skulle komma överens om tidpunkt för sammanläggningen. I Jönköpings kommunblock konstituerade sig en samarbetsnämnd, med representanter från samtliga ovan nämnda områden, i februari 1965. Det huvudsakliga uppdraget var att genomföra en utredning för att lösa alla praktiska spörsmål en sammanslagning skulle medföra, och i slutändan att rekommendera en lämplig tidpunkt för själva sammanläggningen. Enligt storkommunsreformen kunde sammanläggningar ske vid årskiftet efter att allmänna val hållits. Tidpunkten 1965 var passerad, och därför återstod 1967, 1969 eller 1971. Därefter skulle mandatperioden löpa under tre år, med följd att nästa tillfälle skulle bli 1974. I realiteten skulle de flesta moderna kommuner bildas 1971, med några få undantag som färdigbildades först 1974. Redan 1967 upphörde dock Hakarps landskommun som egen administrativ enhet och slogs ihop med Huskvarna stad. Kommunblockets samarbetsnämnd ansåg att Jönköpingsregionen hade gynnsamma förutsättningar för att hävda sig utvecklingsmässigt gentemot andra storregioner. Vid ett färdigbildande redan 1971 ansågs att detta tänkta försprång skulle kunna utnyttjas på bästa sätt, och samtidigt att ett avvaktande på ytterligare tre år skulle vara ogynnsamt. Det stod dock klart att storkommunbildningen skulle innebära såväl omfattande omdaning som betydande arbetsinsatser. Efter utredningens slutgiltiga förslag dröjde det alltså inte mer än två år innan sammanslagningen blev en realitet. Den innebar som känt är att alla ovan nämnda orter från och med 1971 kom att ingå i den nya Jönköpings kommun.

                      Jönköpings kommun, skylt 1975

Bottnaryd, Bottnaryds kyrka, juli 1978

Skärstad, Drättingebanan

Jönköping, Barnarpsgatan, 1967

Ödestugu, Segelflyg, 1968

Bankeryd, Domsandsbadet, 1975

Gränna, Vy från Berget

Jönköping, Järnvägsgatan, september 1974

Taberg, Tabergstoppen, mars 1975

 
Du har väl inte missat att det finns en hel del lokalhistoria på Stadsarkivets hemsida? Information, handlingar, fotografier och filmer från de olika kommundelarna finns exempelvis här:

Digitala Handlingar

Bildarkivet

Filmarkivet

Månadens handling

För hundra år sedan

Mer lokalhistoria kommer att digitaliseras så håll ögonen öppna.