Jönköpings stads grundläggande
|
Den 18 maj fyller Jönköpings stad år. Det var då Magnus Ladulås utfärdade stadens första kända privilegier, daterade Alsnö den 18 maj 1284. Privilegiebrevet är Sveriges äldsta ännu bevarade. Pergamentsoriginalet förvaras hos Jönköpings stadsarkiv, avfattat på latin (22x12 cm.) - 14 rader. |
|
|
Magnus Ladulås privilegiebrev 1284.
Jönköping är en av landets äldsta städer. Staden låg på det som i dag kallas för Jönköping Väster. Första gången Jönköping dyker upp är 1278 när Magnus Ladulås "in castro Junakøpung" gör ett jordbyte med Linköpings domkyrka. Sex år senare utfärdar Magnus Ladulås privilegiebrev för Jönköping. I privilegiebrevet tillåter kungen stadens invånare att hålla två marknader om året dels vid S:t Antonii fest (17 januari) och dels vid S:t Francisci fest (4 oktober). Originalbrevet av den 18 maj 1284 är den äldsta kända priviliegieurkund som utfärdats för någon svensk stad. Det utgör också det första exemplet på att kungamakten i Sverige efter kontinentalt mönster gjort anspråk på rätten att utlysa marknader, så kallad marknadsregale. I brevet garanteras även de marknadsbesökande marknadsfrid: "Guds och vårt skydd och beskärm på vägen dit, under uppehåll därstädes och på återvägen därifrån". Efter hot om dansk belägring och stadsbranden 1612 flyttades staden till Jönköping Öster. 1620 fick Jönköping nya stadsprivilegier. |
|
|
Magnus med Guds nåde Svears och Götars konung hälsar i Herranom alla dem, som få se detta bref. Vår kungliga nåd, som är pliktig att, så långt den med Guds hjälp förmår, förebygga sina trogna undersåtars fördärf och att hafva deras välfärd till sitt ögonmärke, dels förlänar sin egen tron glans, dels sträker och förmerar sin förtjänst, dels lifvar sina undersåtar att tjäna, då den beviljar deras berättigade böner. Benägna att bifalla våra synnerligen trogna invånares i Jönköpings önskningar, förläna vi dem i kraft af detta vår bref icke endast rättighet att två gånger om året, nämligen vid S:t Antonii fest och S:t Francisci fest efter Mikaëlis hålla allmänna marknader, utan då vi fastställa nämnda marknadsdagar, vilja vi äfven att de skola på samma ort och sagda tid hållas. Och göra vi kunnigt, att alla, som på sagda marknastider vilja infinna sig där för att sälja och köpa eller för hvilken som helst annan loflig handtering, skola åtnjuta Guds och vårt skydd och beskärm på vägen dit, under uppehåll därstädes och på återvägen därifrån, hvilket vi genom denna skriftliga handling bekräfta. Men om någon understår sig att bryta denna frid, skall han ej undgå vår hämnd och vrede, som, på sätt lag säger, drabbar den, som föraktar vår mandat eller kränker friden. Till yttermera bevis af det ofvanstående har vårt sigill blifvit satt under brefvet. Gifvet Alsnö Herrens år 1284 den 18 maj |
|
|
Magnus Ladulås
Magnus Birgersson, från och med 1400-talet med tillnamnet Ladulås, föddes cirka 1240. År 1275 utsågs han till kung på Mora sten och kröntes året därpå i Uppsala. Efter några år av stridigheter hade Magnus säkrat sin världsliga makt. Riddarväsendet var nu fullt utbildat och han fortsatte Birger jarls politik. Bland annat gjorde han en omläggning av skattesystemet, byggde flera viktiga slott i sten (Alsnöhus, Vadstena, med flera), förändrade administrationen och inrättade riksrådet. Han dog på Visingsö kort före julen 1290 och bars enligt sägen till Stockholm av allmogen för att slutligen gravsättas i Gråmunkekyrkan (Riddarholmskyrkan). |
|
